Jag hade min GUESS klocka i 10 år. 10 långa år var den min trogna följeslagare på vänster arm. Genom vått och torrt satt den där. Den var en present jag fick på min 18 årsdag av min första riktiga pojkvän. När vi var 19 skaffade Ida en lika dan, fast G länkarna var i Guld. Den bytte hon som normala människor verkar göra ut efter ett tag. Men min GUESS klocka satt stadigt på armen.
Mina vänner började efter ca 6 år irritera sig på GUESS klockan. Varför bytte jag den aldrig? Den var knappt snygg, hade jag inte haft den lite FÖR länge? Jag struntade i allas åsikter och höll hårt i klockan. Men när det i år gått 10 år sedan Mr fransman gav mig GUESS klockan fick jag ytterligare pikar av Ida. Hon visste ju vad hon talade om, hon har ju själv ägt en lika dan klocka. "Du som är så piffig, som har snygga örhängen och matchar kläderna, varför går DU omkring med samma gamla klocka" Sa hon över middag på Story Hotel. Jag försvarade mig med att klockan endast är en funktion för mig, jag bryr mig inte så mycket. Ida verkade inte godta min ursäkt, det syntes på blicken när hon tittade på de sammanlänkade G:na. Dem gillar hon inte.
Men så för två veckor sedan hände det ofattbara. GUESS klockan går sönder i knäppningen, den ramlar av. Landar på skrivbordet hos pappa Hyse. Jag tror att jag tappat klockan för gott och förlikar mig med att gå vidare i livet. Pappa Hyse ringer, berättar om klockan på skrivbordet, postar klockan till Uppsala ihop med fina egenfotade vykort.
Nu måste jag bestämma mig. Ska jag laga GUESS klockan och behålla den på armen i 10 år till eller äntligen se min chans att bryta mig fri. Satsa på modernare design?
Jag väljer det senare alternativet. Jag köper en ny klocka. En DKNY med brett stelt silverarmband som sitter fint över min handled. GUESS klockan ser ut som sju svåra år i jämförelse.
Men jag ska aldrig glömma dig GUESS klockan, aldrig lämna dig åt ditt öde. Du ligger nu i min nattduksbordslåda och vilar så här på ålderns höst. Tänk vad vi gick igenom tillsammans.
Tack för de här åren.!!
PS: bildbevis på min nya skönhet i morgon. Jag tror hon får följa med mig de kommande 10 åren...
1 kommentar:
Hahahahahaaaa...JAAAAA ÄNTLIGEN!!! Kan knapp tro det är sant Kina! Kanske måste jag ha ett bildbevis med klockan och din arm för att riktigt tro det är verklighet:-) Bra kämpat måste jag ändå säga, känner ju till er trogna nästan livslånga relation...))) Kraaaam
Skicka en kommentar