P pratar i telefon med en kompis. De pratar filosofi. Jag fattar ingenting och somnar nästan sittandes när jag lyssnar på deras konversation. Gradskillnad hos syntetiska satser. Vad fan är det? Och mer viktigt att fråga sig: vem fan bryr sig?
NÄ! Nu ska jag sluta jobba och kolla på Top Model istället. Det är sånt som jag gillar. Tänk att man kan vara så olik en människa men ändå vara sanslöst kär i den. Lustigt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar