2 år sedan...

I dag firar vi två årig bröllopsdag! En underbar dag att minnas för alltid. I kväll firar vi med middag på Gondolen. Med vatten i glaset för min del. Nu börjar en ny fas i livet...

4x Ribe

Idag kommer Tess och Henrik och hälsar på. Vi har inte setts sedan augusti så oj vad jag längtar!

tröttheten

Pga av mitt tilltjocknande tillstånd är jag fruktansvärt trött i kropp och knopp på eftermiddagarna. Kontorsstolen är inte nådig mot kroppen känner jag.

Jag blir lixom fetare och fetare för varje timme som går på dygnet tills jag ser sprickfärdig ut vid sänggående. Effter 14.00 vill jag bara gå hem. Jag längtar till soffan. Ligga där under en filt och inte göra ett skit. Men istället försöker jag pigga upp mig med socker och äter frukt eller kakor som folk lämnat efter sig i mötesrum. Som en jädra dammsugare.

Men nu ska den här svullna sockerälskaren traska hem för i morgon ska jag hålla en fem timmars workshop och gissar på att tröttheten kommer vara ännu värre efter det.

I kväll är det också final i Project Runway så soffan lockar extra mycket!

Vart finns medmänskligheten?

En nyhet på de regionala nyheterna igår berörde mig mycket starkt.

En 38 årig 2 barnspappa var på väg hem i lördags natt efter en natt på stan med sina vänner. Han går av tunnelbanan och är mycket berusad. Det som händer sen är helt ofattbart. Han vinglar till vid spårkanten och ramlar ner på tunnelbanespåret. Han r inte ensam på perrongen, även en annan man är där. Denna kikar ner på mannen på spåret som vid det laget är medvetslös. Han hoppar ner på spåret men istället för att hjälpa mannen som ligger där så rånar han honom på pengar, guld, mobil mm. Sen hoppar han upp på perrongen igen och går lugnt därifrån.

10 minuter senare kommer tåget in och kör över den medvetslösa mannen.

När jag hörde detta inslag och SÅG, övervakningskameror hade nämligen fångat allt på film, ville jag bara gråta. Hur vidrig får en människa vara? Lämna en annan person att dö en sådan död och även passa på att sno allt han har.?

Jag kunde inte släppa det där inslaget så jag ville veta mer och som tur var och helt mirakulöst så överlevde pappan på spåret. Något de dock "glömde" ta upp i inslaget.

Kompistorsdag

I går flyttade Johanna till Stockholm. Till hammarbyhöjden bara ca 15 minuter med cykel från oss. Detta känns så roligt. Vi kommer ha torsdagar där vi tittar på matlagningsprogram och lagar mat åt varandra.

Varje kväll chattar vi via appen whats app så jag får ont i tummarna och spelar roliga spel på mobilerna.

Att tummarna ska få vila och vi ska umgås IRL istället känns härligt. På torsdag blir första träffen.

100

I dag är en sådan där milstolpe. Har passerat 100 dagar.

100 dagar...det är en ganska lång tid faktiskt!